Samefeministiska perspektiv på nordisk kolonialism, samisk laestadianism och nyschamanism : Religioners potential att förtrycka och/eller kraftfrigöra kvinnor

• Main Author: Grönroos, Jannica
• Other Authors: Åbo Akademi, Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, Religionsvetenskap
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish
• Published: Åbo Akademi 2020
• Subjects: dekolonialisering; intersektionalitet; laestadianism; nordisk kolonialism; samefeminism; kraftfrigörelse; 6160 Övriga humanistiska vetenskaper; Lehtola; Pekka; samisk
• Online Access: https://www.doria.fi/handle/10024/177807

Samerna är ett av Europas ursprungsfolk, bosatta i Norge, Sverige, Finland och på ryska Kolahalvön. Ett urfolk är en åtskild kulturell minoritet i samhället, vars status bottnar i kolonialistiska relationer. Den nordiska kolonialismen och koloniala kristendomen skapade ett förtryckt av samisk etnisk identitet samt av samisk traditionell tro och kultur, vilket hade en negativ inverkan på samiska kvinnor och deras traditionella samhälleliga roll och status. I min avhandling intresserar jag mig för religioners potential att förtrycka och/eller kraftfrigöra samiska kvinnor. Jag undersöker samisk laestadianism och samisk nyschamanism, samt tvångskristnandet under den nordiska kolonialismen, ur ett samefeministiskt, intersektionellt och dekolonialiserat perspektiv. En stor inspirationskälla för min avhandling har varit Valkonen och Wallenius-Korkalos (2016) intervjustudie, där laestadianismens potential till förtryck och kraftfrigörelse bland samiska kvinnor undersöks.För att beskriva den samiska kolonialistiska historien, den traditionella tron och det moderna samiska samhället, har jag använt mig av verk av Louise Bäckman (1982), Veli-Pekka Lehtola (2004), Christina Åhrén (2008), Anna-Lill Ledman (2012) samt elektroniska artiklar publicerade på de svenska samernas officiella nätsida under Samiskt Informationscentrum. Jag lyfter fram det samefeministiska perspektivet främst genom den framstående samiska urfolksforskaren Rauna Kuokkanens akademiska artiklar. Det nyschamanistiska perspektivet grundar sig på Kraft m.fl. (2015). Det postkoloniala perspektivet kommer ur Bastien m.fl. (2003), som ger förslag på vad den dominerande kulturen kan göra för att förbättra urfolkens situation, samt Andersen m.fl. (2015), som för en viktig diskussion om de nordiska nationalstaternas vana att placera sig utanför den europeiska kolonialismen. Samiska kvinnor sökte religiös agens och kraftfrigörelse genom laestadianismen i medlet av 1900-talet, samt senare genom den samiska kulturella renässansen och nyschamanismen under det sena 1900-talet. De upplevde religiös kraftfrigörelse, genom att omkonstruera och utveckla sina religiösa övertygelser med hjälp av nyandliga feministiska och/eller samefeministiska koncept. Samtidigt skapade de också en dekolonialiserad medvetenhet.