Effects of a free sabbatical year : Effekter av ett friår

• Main Authors: Melin, Bo, Nylén, Lotta, Herlin, Rose-Marie
• Format: Article in Journal/Newspaper
• Language: Swedish
• Published: Karolinska Institutet 2013
• Subjects: income; inkomst; Work; Arbete; Workplace; Arbetsplats; Health; Hälsa; Sick Leave; Sjukfrånvaro; Stress, Psychological; Psykologisk stress; Quality of Life; Livskvalitet; occupational life; yrkesliv; well-being; välbefinnande; sabbatical leave; friår; HEALTH; HÄLSA; General health and well-being; Allmän hälsa och välbefinnande; Working conditions; Arbetsförhållanden; Medical and Health Sciences; Medicin och hälsovetenskap; Gällivare; Strömsund; Piteå
• Online Access: https://dx.doi.org/10.5878/000429; https://snd.gu.se/catalogue/study/snd0834

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes. : Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier.