Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor
Fritidsbåtar och fartyg samt marinor och hamnar kan alla vara källor för spridning av främmande arter i havet. De senaste årtiondena har fritidsbåtar som vektor för spridning av akvatiska växter och djur beskrivits exempelvis från Nya Zeeland, Kanada och USA. Riktlinjer med syfte att minska spridnin...
Main Authors: | , |
---|---|
Language: | unknown |
Published: |
2020
|
Subjects: | |
Online Access: | https://research.chalmers.se/en/publication/518563 |
id |
ftchalmersuniv:oai:research.chalmers.se:518563 |
---|---|
record_format |
openpolar |
spelling |
ftchalmersuniv:oai:research.chalmers.se:518563 2023-05-15T17:22:55+02:00 Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor Granhag, Lena Lundmark, Elisabeth 2020 text https://research.chalmers.se/en/publication/518563 unknown https://research.chalmers.se/en/publication/518563 Biological Sciences sjöfart invasiva arter främmande arter fritidsbåtar 2020 ftchalmersuniv 2022-12-11T07:16:45Z Fritidsbåtar och fartyg samt marinor och hamnar kan alla vara källor för spridning av främmande arter i havet. De senaste årtiondena har fritidsbåtar som vektor för spridning av akvatiska växter och djur beskrivits exempelvis från Nya Zeeland, Kanada och USA. Riktlinjer med syfte att minska spridningen har tagits fram på nationell nivå i bland annat Nya Zeeland (Cohen et al 2005, MPI 2013). Vidare har EU-kommissionen och FNs internationella sjöfartsorgan, International Maritime Organization (IMO) tagit fram rekommendationer för att minska spridning av främmande arter med fritidsbåtar (EU 2016, IMO 2012). En studie från Medelhavet rekommenderar att fritidsbåtars betydelse för spridning av främmande arter tas med iframtida planering av hållbar maritim turism (Ferrario et al 2017). Många fastsittande organismer samlas i marinor där det finns gott om hårda substrat som bryggor, undervattensfundament, bojar och båtbottnar. I Skottland och Irland har marinor undersökts efter förekomst av främmande arter med olika typer av snabb uppskattningar (rapid assessments) (Ashton et al 2006, Minchin and Nunn 2013) och i NewFoundland, Kanada pågår ett ”utrotningsprogram” av sjöpungen Ciona intestinalis från marinor (McKenzie et al 2016).Det finns ca 800 000 fritidsbåtar runt Sveriges kuster som används under båtsäsongen. En båtbotten kommer från att den sänks ner i vattnet att koloniseras av vattenlevande växter och djur. Då båtar rör sig mellan olika områden riskerar de att flytta arter vilka kan vara främmande för det nya området. Betydelsen av fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter har tidigare inte undersökts ur ett svenskt perspektiv. I denna rapport har tidigare publicerade arbeten sammanställts och analyserats för att se hur befintlig kunskap och tillgängliga metoder från andra områden kan appliceras vid arbete med främmande arter på fritidsbåtar i svenska vatten.Syftet med rapporten är illustrera fördelningen av olika påväxtgrupper på de fyra substraten: fritidsbåtar, kommersiella fartyg, marinor och ... Other/Unknown Material Newfoundland Chalmers University of Technology: Chalmers research Ashton ENVELOPE(-62.183,-62.183,-70.717,-70.717) Ner ENVELOPE(6.622,6.622,62.612,62.612) |
institution |
Open Polar |
collection |
Chalmers University of Technology: Chalmers research |
op_collection_id |
ftchalmersuniv |
language |
unknown |
topic |
Biological Sciences sjöfart invasiva arter främmande arter fritidsbåtar |
spellingShingle |
Biological Sciences sjöfart invasiva arter främmande arter fritidsbåtar Granhag, Lena Lundmark, Elisabeth Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
topic_facet |
Biological Sciences sjöfart invasiva arter främmande arter fritidsbåtar |
description |
Fritidsbåtar och fartyg samt marinor och hamnar kan alla vara källor för spridning av främmande arter i havet. De senaste årtiondena har fritidsbåtar som vektor för spridning av akvatiska växter och djur beskrivits exempelvis från Nya Zeeland, Kanada och USA. Riktlinjer med syfte att minska spridningen har tagits fram på nationell nivå i bland annat Nya Zeeland (Cohen et al 2005, MPI 2013). Vidare har EU-kommissionen och FNs internationella sjöfartsorgan, International Maritime Organization (IMO) tagit fram rekommendationer för att minska spridning av främmande arter med fritidsbåtar (EU 2016, IMO 2012). En studie från Medelhavet rekommenderar att fritidsbåtars betydelse för spridning av främmande arter tas med iframtida planering av hållbar maritim turism (Ferrario et al 2017). Många fastsittande organismer samlas i marinor där det finns gott om hårda substrat som bryggor, undervattensfundament, bojar och båtbottnar. I Skottland och Irland har marinor undersökts efter förekomst av främmande arter med olika typer av snabb uppskattningar (rapid assessments) (Ashton et al 2006, Minchin and Nunn 2013) och i NewFoundland, Kanada pågår ett ”utrotningsprogram” av sjöpungen Ciona intestinalis från marinor (McKenzie et al 2016).Det finns ca 800 000 fritidsbåtar runt Sveriges kuster som används under båtsäsongen. En båtbotten kommer från att den sänks ner i vattnet att koloniseras av vattenlevande växter och djur. Då båtar rör sig mellan olika områden riskerar de att flytta arter vilka kan vara främmande för det nya området. Betydelsen av fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter har tidigare inte undersökts ur ett svenskt perspektiv. I denna rapport har tidigare publicerade arbeten sammanställts och analyserats för att se hur befintlig kunskap och tillgängliga metoder från andra områden kan appliceras vid arbete med främmande arter på fritidsbåtar i svenska vatten.Syftet med rapporten är illustrera fördelningen av olika påväxtgrupper på de fyra substraten: fritidsbåtar, kommersiella fartyg, marinor och ... |
author |
Granhag, Lena Lundmark, Elisabeth |
author_facet |
Granhag, Lena Lundmark, Elisabeth |
author_sort |
Granhag, Lena |
title |
Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
title_short |
Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
title_full |
Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
title_fullStr |
Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
title_full_unstemmed |
Fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
title_sort |
fritidsbåtar som vektor för spridning av främmande arter i svenska vatten -jämförelse med kommersiell sjöfart, hamnar och marinor |
publishDate |
2020 |
url |
https://research.chalmers.se/en/publication/518563 |
long_lat |
ENVELOPE(-62.183,-62.183,-70.717,-70.717) ENVELOPE(6.622,6.622,62.612,62.612) |
geographic |
Ashton Ner |
geographic_facet |
Ashton Ner |
genre |
Newfoundland |
genre_facet |
Newfoundland |
op_relation |
https://research.chalmers.se/en/publication/518563 |
_version_ |
1766109835833638912 |